Direkt från Donken
Jag minns inte varför nu, men jag var riktigt irriterad imorse på jobbet, det började väl redan med att jag inte hann göra allt jag ville på morgonen (packade ner alla saker för att åka och simma efter jobbet och hittade inte mitt badkort till exempel!) (och fick inte i mig något kaffe, aldrig bra). Och sedan på jobbet på morgonen hann jag absolut heller inte med allt jag ville göra! Och är man på det humöret som jag kan bli på, så blir man irriterad över vad som helst, t ex över att en kollega tar 3 stora pommes och lämnar ingen kvar och det är över en minut kvar tills det kommer upp nya, fast jag hade alla hamburgare färdiga till min beställning och DE VAR MINA FAKTISKT! Tyckte jag. Och är man på det humöret orkar man samtidigt inte gå till botten med konflikten (alltså kolla i kassadatorn vems beställning som kom in först och vem som därmed hade rätt att ta dem). Jag blev lite gladare av att jag hann först med min kaffekopp till en kaffegäst en stund senare och att kollegan noterade detta med ett "Mäh, vad göru? Jävla dålig stil!" halvt om halvt på skämt sådär, segervisst leende som jag hoppas att han inte såg, haha. Konstigt det där vad som kan göra en glad ibland.
Åh, och dessutom lyckades jag på något jävla vis få "en köttfri hamburgare" till "en BigTasty". Jag Hatar Danskar. De är säkert källan till i alla fall 35% av störningsmomenten, om inte på jobbet generellt, så i alla fall i kassalinjen. (Det är skönt när det någon gång kommer en dansk och bara skrattar ihjäl sig för att han inte fattar ett skit av vad jag säger, det avlastar samvetet lite.)
Senare under dagen trodde jag mig under en halv sekund eller så höra en "Knutby-burgare" beställas och hann tänka "Undrar om de har någon specialare bara i Knutby? Eller vadå? Vad konstigt..." innan hjärnan gjorde en omlyssning och hörde rätt, QP-burgare. Pling!
Dani försöker dessutom göra mig på bra humör igen med söta kommentarer, stackarn, han har inte, som jag, insett än att det är helt i onödan, jag bara muttrar. Bättre att låta mig vara ett par timmar så går det över.
På eftermiddagen var det bra igen, och nu ska jag bjuda på dagens roligaste skämt från kassalinjen också:
Jag frågar kompisen till ett par gäster om han också vill beställa och han svarar "Nej, jag kör!" Hahaha!
Ok... God natt!
Sverige Vitryssland 5-1
Det var ganska kul ändå. Hände mer än väntat, var inte lika kallt som väntat, och kollegan var lika rolig som vanligt. Vi hade många blickar på oss, för han skrek om straffar till Vitrysslands fördel. Själv tyckte jag att både målen och målräddningarna var värda lite jubel oavsett. Dani var lite förvånad över att folk fortsätter jubla när det blir målmiss. När jag hyssjade kollegan lite för att jag tyckte att han var väldigt ful i mun så utbrast han "Vi har faktiskt yttrandefrihet och jag utnyttjar den så gott jag kan!" Så kan man också se på saken. Och så trodde han att han hade tappat mobilen, så när vi gick ut utbrast han även till en vakt "Du, om ni hittar min mobil kan du ringa mig hem!"
Pettson tältar!!
Den ville Ben att jag skulle läsa ikväll. "Åh...Pettson!" Sa han... Så himla glad man blir av en unge som gillar samma barnkultur som en själv, och inte cartoon network och sådant. Han har väl inte hunnit höra av svenskuppväxta ungar att det är töntigt kanske. Fast jag vet inte om ungar i allmänhet anser det eller inte i och för sig, det kanske är en fördom. Och häromdan lade vi ett Mammu Mu-pussel också. Och sedan satt vi och lärde varandra hur man säger färger och frukter på franska och spanska (och han blev jätteförvånad och glad när något var lika på båda språken).
Volvimos a Malmö...
Dags för en ny månadsuppdatering. Tänker ofta "det här ska jag skriva i bloggen", men sedan tar jag mig inte tid.
Det mesta på jobbet har man inpräntat, så det går på automatik. Vissa ovanliga produkter som man kanske inte minns var man hittar bara, och så är det ju lite nytt med BOP (nya systemet för kyckling - och fisktillberedningen), även om jag jobbade med det på Rosengård, det var ju rätt längesedan. Det som kändes konstigast var faktiskt de svenska sedlarna. Efter att räknat argentinska pesos varje dag i nio månader så hade jag faktiskt glömt hur svenska sedlar ser ut, och jag tyckte de såg ut som leksaksedlar! Särskilt 20-lapparna! De är ju pyttesmå. Så första kvarten synade jag nog alla pengar lite för misstänksamt.
Vi fick ett jättefint mottagande av Frida & Rodi, som kom och mötte oss på centralen med Ben och hjälpte oss med väskorna (det var lite svårt på Kastrup med 3 resväskor, stor iMac och playstation), och vi har haft jättemysiga dagar med dem. Första eftermiddagen gick vi och köpte 2 stycken revben, ett helt och ett skuret i skivor, totalt ungefär 9 kg. Och det åt vi under den helgen! Och så hade de yerba (mate) på affären också, det har vi bara hittat på en liten livsmedelsbutik på Möllan innan. Det var populärt när vi gjorde te av det (enda metallsugröret vi har här i Sverige, som man måste ha för att kunna dricka mate på det vanliga viset, är uppe på B5). En superfrukost fick vi av Frida också, med både citronfil, ägg med kaviar och pannkakor med sirap! (Vi vaknade vid 11 till dukat bord.)
Och på lördagen var vi ut och drack lite öl med tre glada donken-grabbar. Det kändes lite konstigt att två av dem började jobba när de var 16 och att de nu satt där och bjöd på jägermeister och klagade på att man drack så långsamt... Nu är de 19 och man måste sträcka sig mycket längre för att komma upp i kramhöjd.
Jag har fyndat ett par söta vita skor för 200 kr. Så nu har jag något mittemellan-ting, hade bara gympadojjor och höga klackar. Ibland pallar man inte ta på sig klackarna men vill ändå inte se så sjasig ut...
Och idag har jag röstat, suktat efter helt underbara klänningar och kläder överhuvudtaget på Mango, och efter ett par röda skyhöga fuck me-shoes på Scorett (Carolina Gynning myntade begreppet fuck me-boots på sin blogg, och de där var definitivt ett par fuck me-shoes, de hade inte kunnat vara sexigare). Och så handlat mat, lagat köttbullar samt börjat på att göra brunsås då jag upptäckte att det inte fanns någon soja... Mm. Det är jobbigt att laga mat när man redan är jättehungrig och man blir för tidsoptimistisk och tar av potatisen för tidigt och inte har den påstått kvinnliga talangen att ha fyra kastruller i luften samtidigt...
Annars var det nära ögat att vi inte kom med på flyget förresten. Det var strejk och motorvägen var avstängd, så vi fick ta andra, mindre vägen, och så skulle jag betala bötern som illegal invandrare och så skulle vi växla pengar. Så det blev inget vin köpt eller någonting. Det blev däremot 6 Cadbury-chokladkakor på Heathrow för bara 1 pund st (de är slut vid det här laget dock). Och en second english breakfast blev det också på Heathrow (den första fick vi ju på planet). Med vita bönor! =)
Det var ju rätt skönt att det blev ett tvunget snabbt avsked, även om man sprang runt i panik en stund.
